Jakten på perfektion.
Smink, kläder, skor och smycken - vem har sagt att utseendet inte är allt?
Det finns en sak som jag funderat lite på den sista tiden. På reklampelarna vräker de ut sig, på tv ler de ikapp och i tidningarna visar de upp sin bästa sida. Jag talar om de snygga människorna, de som lever på att de ser bra ut, som tjänar pengar på det. Förutom att dessa människors kropparr och ansikten är skitsnygga så har de en viktig uppgift: att sälja, och då menar jag allt och till alla. Detta skriver Emma Lindström i sin krönika Jag köper allt som gör mig till en bättre människa.
Vi lever i ett komsumtionssamhälle. I princip allting vi vil ha och begär kostar pengar. Lindström kritiserar detta genom att säga:Förutom att dessa människors kroppar och ansikten är skitsnygga, så har de en viktig uppgift: att sälja, och då menar jag allt och till alla.
Att döma eller att bli dömd, det är frågan. Har du stor näsa blir du dömd, har du liten näsa blir du även då dömd. Vad du än gör så blir du dömd på ett eller annat vis. Omvärlden blir aldrig nöjd, och det blir inte du heller. Hur många gånger har du inte tänkt tanken att du vill ändra på något med ditt utseende? Hur många gånger har du inte gråtit över ditt missnöje? Hur många gånger har du inte önskat att du var Mila Kunis eller någon annan överdrivet snygg kändis? Smink, kläder, skor och smycken är vad dagens ungdomar slösar sitt studiebidrag på, och vem kan klandra dem? Överallt så ser vi bilder på perfektion. Kvinnor med fläckfri hy och en slank perfekt kropp. Media förvränger bilder och företag gör allt för att deras varor skall sälja som smör. När man ser allt detta så tänker man lixom “Jag vill också se ut så”. Det är då jakten på perfektion börjar.
Jag har under mina 17 år, ödslat över 20.000 kronor på mitt utseende. MEN VA?! DU MÅSTE SKÄMTA ZARA?!. Nope, inget skämt här alls. Jag har lagt ut nästan exakt 10.000 kronor på löshår, sen har väl det lagts minst 5000 kronor på hårfärgning, frisörer osv. Med det var jag bara uppe i 15.000 och har inte ens räknat med sminket och kläderna. Är inte detta helt sjukt? Att jag som en tjej skall behöva slösa såpass mycket pengar bara på att bli nöjd med mitt utseende. Smink, kläder, skor, smycken, nagellack, hårfärg, shampoon och inpackningar kan fortsätta nämna saker i evigeheter. Så fort jag får mina så skyndar jag mig ner till närmaste affär och spenderar timmar på att försöka hitta något fint eller något som jag tror att jag "behöver". Nu i efterhand inser jag att allt detta bara varit sådant slöseri på pengar.
Går det egentligen att leva upp till de skönhetsidal som råder idag? Kraven är så höga. Håret skall ligga perfekt och 2 liter smink får gärna täcka ansiktet. Helst skall man ha på sig en kort tröja som slutar ovanför naveln och ett par shorts som man visar halva bakdelen i. Så klart skall kläderna vara av märken som t.ex Raglady, Hollister, Lacoste och alla andra “exslusiva” märkesaffärer. Det fungerar absolut inte att ha på sig en tröja från H&M för 99:-. Det är märkeskläder som gäller, annars är man dömd till att vara en fattig tönt.
Lindström påstår att utseendet inte är allt. Inte riktigt allt i alla fall. Men tyvärr tror hon att det kommer att ta sin lilla tid innan vi inser hur vi lurar oss själva. Enligt mig så känns för nästan helt omjöligt att ens nå upp till hälften av dessa förbannade skönhetsideal som finns. För ena dagen är det inne att ha kortklippt eller page, och andra dagen långt rakt hår som gäller. Sedan så ska man ju klippa sig för att hålla håret fräscht och lent. Färga det, slinga det, förlänga det och allt annat man kan tänka sig att göra. Raka benen, raka under armarna samt noppra och forma ögonbrynen. Jag, vi, alla, kämpar för att uppnå en perfektion, som vi egentligen vet inte går att uppnå. Men trots det så försöker vi hela tiden. Nya metoder, nytt smink, nya kläder och skor varje månad. Modet ändras, och då måste VI ändras. Blir som en ond cirkel. Modernt plagg i affär = köp = omordent = släng = modernt plagg i affär = köp = omordent = släng. Somsagt, en ond cirkel som forstätter tills personen väl inser att det inte fungerar att hålla på så längre. Perfektion är omöjligt att uppnå. När du väl är nöjd med något på dig själv, t.ex ditt hår, så kommer det någon och dömer dig. Som säger “- Det där är såååå förra året”. Och då var det dags att ändra igen.
Utseendet är inte allt, sägs det.Men är det verkligen så? Jag tycker att utseendet är nästintill allt. Det är ju första man ser med en person. För man kan ju inte se vad för personlighet en personlighet en person har genom att bara kolla på den. Det är utsidan som ger insidan en chans. Men glöm inte, insidan ger utsidan sin glans.
( Har publicerat denna krönika ett flertal gånger nu, men är väldigt förtjust i den och detta ämne)
Skriven av Zara Kristensson